Vårdrelaterade infektioner skördar 1 500 svenskars liv vartenda år – och många av dessa dödsfall skulle gå att förhindra om sjukvårdens hygienmadrasser hölls rena. Vi förklarar varför och ger 5 tips som kan rädda liv.
Hur hamnar bakterier i sjukvårdsmadrassen
Inom vården används överdrag med ytskikt av polyuretan, ofta kallade PU-överdrag. Dessa ska hålla blod, urin och
andra kroppsvätskor borta från kuddar och madrasser, men polyuretanet har sina begränsningar.
Kombinationen av kroppsvätskor och fetter kan orsaka hydrolys, en kemisk process där molekylerna klyvs och börjar släppa igenom vätska.
Hygienmadrassens skyddsskikt är också sårbart för vissa rengöringsvätskor som klorin och fönsterputsmedel. En enda tvättning kan förstöra skyddsskiktet permanent.
Polyuretan förhindrar inte heller att vätska tar sig in via sömmar, dragkedjor, rispor eller revor.
Alla dessa förlopp leder till att bakterier, likt grekerna vid Trojas belägring, obemärkta lyckas ta
sig förbi ett förmodat ogenomträngligt försvar. Fenomenet är känt som ”strikethrough”, och det har visat sig att bakterier kan överleva upp till 206 dygn i madrassen. [1]
Om bakteriehärden inte upptäcks riskerar varje patient som använder vårdbädden att drabbas av VRI-smitta.
Var kommer bakterierna ifrån?
Hur stor är egentligen risken att en hygienmadrass utsätts för bakteriesmittad vätska? Låt oss punkta upp vad en madrass riskerar att komma i kontakt med under en dag.
- Blödande sår
- Näsblod
- Svett
- Tårar
- Saliv
- Kräkningar
- Diarré
- Urinläckage
- Varvätska
- Spruckna eller läckande bölder
Lägg därtill att det spills andra vätskor i samband med de måltider som patienten intar i sängen, och att lakanen byts. Vid varje sådant tillfälle exponeras madrassen ytterligare för bakterierna.
Hur mår Sveriges hygienmadrasser?
Det saknas nationell statistik kring sjukvårdens madrasshygien, men 2017-2018 genomfördes en omfattande madrassinventering vid ett mellanstort svenskt landsting. Samtliga madrasser vid landstingets tre sjukhus undersöktes enligt ett förfarande där ytskiktet bedömdes utifrån om det fanns skador, missfärgning eller tecken på kontaminering.
Själva madrassen bedömdes utifrån ålder, slitage, komfort och kontaminationsgrad.
Helhetsbedömningen gav ett av tre möjliga betyg:
Grön Gott skick, funktionell och hygienisk.
Gul Ren men i försämrat skick. Bör ersättas framöver.
Röd Kontaminerad. Måste ersättas omedelbart.
Resultatet var alarmerande. Av 724 inventerade madrasser godkändes endast 318; färre än hälften. 115 madrasser ansågs vara i så dåligt skick att de måste bytas ut omedelbart.
Under perioden 2016-2018 genomfördes en liknande, länsöverskridande inspektion som inkluderade 2 046 bäddar.
Här visade sig 36 procent av madrasserna ha skadade ytskikt. 28 procent av dem hade dessutom synliga fläckar.
Eftersom sjukvårdens regler, rutiner och budgetramar är jämförbara från län till län ger den här rapporten en tydlig fingervisning om madrassproblematikens omfattning på nationell nivå.
Bilderna nedan visar hur det allt för ofta ser ut när man inspekterar madrassens skumkärna.
VRI-offer anlitar "madrassadvokater"
Faran med kontaminerade madrasser märks också utanför Sveriges gränser. Internationellt ansedda ECRI Institute, som sedan 1968 har bedrivit forskning kring medicinsk innovation och utveckling, publicerade 2018 en rapport med titeln ”Top 10 Health Technology Hazards for 2018”.
På plats 3 bland dessa hälsofaror listades kontaminerade madrasser. [2]
I Storbritannien och USA har det vuxit fram en juridisk marknad kring problematiken med undermålig madrasshygien. Patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner kan helt enkelt välja att anlita en av de ”madrassadvokater” som specialiserat sig på sådana stämningsfall.
Det är en marknad som givetvis inte borde behöva finnas.
1. RÄTT RUTINER FÖR HYGIENMADRASSER
Inför regelbundna inspektioner på varje vårdinrättning, helst i samband med varje patientbyte.
Undersök hygienmadrassens överdrag i jakt på synliga tecken på skada. Sök efter revor, rispor, sprickor, hål och fläckar. Ta sedan bort överdraget och sök efter fukt, fläckar och tecken på slitage eller skada på madrassen. Inspektera alla sidor, inklusive undersidan
2. RÄTT RENGÖRING
Ta reda på vilka redskap och rengöringsmedel som kan användas utan risk att skada hygienmadrassens skyddsskikt, och se till att alla berörda är informerade om vad som gäller.
3. RÄTT MATERIAL
En bra hygienmadrass bör ha minimalt med sömmar och dragkedjor eftersom de utgör riskzoner för kontaminering. Den bör också ha rätt typ av ytstruktur. Många av oss upplever instinktivt att en slät yta borde vara lättare att hålla ren, men evidensen säger tvärtom. Professor Martin Exner, chef vid institutet för hygien och folkhälsa vid Bonns universitet, har kunnat påvisa att en svagt krusad yta är optimal ur hygiensynpunkt. Förklaringen är en ”skrynkeleffekt” som ser till att 73 % mer desinfektionsmedel dröjer kvar vid rengöring och därmed får tid att verka ordentligt.
4. RÄTT FÄRG
2013 gick amerikanska FDA ut med en uppmaning att välja bort mörka madrassöverdrag till förmån för ljusa. Studier har nämligen kunnat påvisa att mörka överdrag har högre koncentration av bakterier än ljusa överdrag efter lika lång tids användning.
Det beror sannolikt på att det mänskliga ögat har svårare att uppfatta färgskiftningar, fläckar och andra tecken på kontaminering när överdraget är mörkt. Trots det dominerar mörka överdragsfärger i Sverige idag. Den trenden behöver brytas. I teorin skulle ett transparent överdrag vara det optimala alternativet.
5. RÄTT ÅTGÄRDER
Ta bort varje skadad, utsliten eller synligt nedfläckad hygienmadrass. Hantera den i enlighet med lokala föreskrifter. Den bör inte skänkas bort, varken inom Sverige eller till biståndsverksamhet utomlands, eftersom den kan orsaka VRI oavsett vart den används.
Dessa nya rutiner kring kontroll och kassering kräver mer tid och resurser – men förr eller senare kommer de rädda liv. Mot den bakgrunden är det bokstavligt talat livsviktigt att börja sträva mot bättre madrasshygien redan idag.
Källförteckning
[1] Journal of Applied Microbiology, Volume 99 Sept 2005.
[2] ECRI Institute 2017. Executive brief: Top 10 Health Technology Hazards for 2018.
Svenska 
English (UK) 
Deutsch 
Nederlands 
Norsk bokmål 
