Varje år omkommer runt 200 personer i den svenska trafiken. Det är en tragedi som får stor uppmärksamhet. Samtidigt avlider 1 500 svenskar årligen av vårdrelaterade infektioner (VRI). Socialstyrelsen bedömer att hundratals av dessa liv kunde ha räddats med bättre hygienrutiner. Varför pratar vi inte mer om den osynliga faran i sängen?
Vi är duktiga på handhygien i Sverige. Spritflaskor finns i varje korridor. Men medan vi skrubbar händerna, glömmer vi ofta den yta som patienten har mest kontakt med: madrassen.
En vårdrelaterad infektion (ofta kallad sjukhussjuka) är en infektion som drabbar patienten på grund av sjukhusvistelsen. Det är inte bara ett mänskligt lidande, utan en enorm kostnad. Varje fall beräknas kosta vården cirka 110 000 kronor. Om vi kunde halvera antalet infektioner skulle svensk sjukvård spara miljarder. Internationellt visar statistik från ECDC att miljontals patienter drabbas varje år [1].
När madrasskärnan blir en tillväxtmiljö
Hur kan en madrass vara så farlig? Svaret finns i biologin. En skadad madrasskärna erbjuder en perfekt miljö för bakterier. Där finns näring (kol och kväve), fukt och värme.
Forskning visar att bakterier kan överleva i upp till 206 dygn i en madrass [2]. Då den genomsnittliga vårdtiden för en patient är cirka 5,5 dygn [3], innebär det att en enda bakteriehärd teoretiskt kan hinna exponera över 30 olika patienter för smitta. När en ny patient lägger sig på en kontaminerad madrass uppstår en ”bälg-effekt”. Luften inuti madrassen pressas ut i rummet, och med den följer mikroskopiska partiklar och bakterier.
Fukt som inte hittar ut
Det är inte bara bakterier som är problemet. Även mögel trivs när fuktbalansen rubbas. Det pratas ofta om material som ”andas”, men i en klinisk miljö är detta en sanning med modifikation. Om fukt och värme från patienten tränger ner i madrassen, men kondenseras mot en kallare undersida, stängs fukten inne. Resultatet? En grogrund för mögelsporer som kan orsaka allt från astma och luftvägsinfektioner till hudutslag.
Mögel frodas under patienten
Det är inte bara bakterier som trivs i sjukvårdens lokaler. Mögelsporer frodas vid en luftfuktighet över 75 procent, och sjukhusbäddar erbjuder dem ofta en lockande levnadsmiljö. Det påstås ibland att vissa material andas, men den egenskapen är och förblir förbehållen levande organismer. Den jämförbara egenskap som ett material kan ha är hög ånggenomsläpplighet – och att fukt kan ta sig in betyder inte att den kan ta sig ut igen.
Naturen strävar alltid efter balans, så om det är varmt och fuktigt ovanför madrassöverdraget (exempelvis om en patient ligger där) kommer fukten att söka sig ner genom överdraget till den torrare, kallare undersidan. När produkten väl har blivit mättad med vattenånga kondenseras fukten, och eftersom kondenseringen sker inuti ett vattentätt överdrag har fukten ingenstans att ta vägen. Så uppstår en perfekt miljö för mögelsporer.
Exponering för mögelsporer i inomhusmiljö är en känd källa till allmänna fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär [4]. Detta gör fuktinneslutning i madrasskärnan till en viktig hygien- och arbetsmiljöfråga för vården.
Världen agerar – Sverige halkar efter?
I många andra länder har kopplingen mellan madrasser och smittspridning lett till skarpa åtgärder från myndigheter.
Storbritannien: Efter en varning från NHS 2010 halverades antalet underkända madrasser på bara två år genom striktare kontroller. [5]
USA: FDA (Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten) gick ut med en ”Medical Device Alert” efter hundratals rapporter om att kroppsvätskor trängt igenom madrassöverdrag. [6]
Frankrike: Efter ett utbrott av multiresistenta bakterier på en intensivvårdsavdelning infördes skärpta rutiner för kontroll av överdrag.
I Sverige har frågan ännu inte fått samma nationella genomslag. Det är något vi på Järven Health Care vill se en förändring på. Antibiotikaresistensen ökar. Det blir allt svårare att ”medicinera bort” problemet. Vi måste bygga bort det. Det krävs madrasser med högpresterande barriärfunktioner (vilket är grunden i våra XP-modeller och Lentex-madrasser), och det krävs rutiner för att upptäcka skador i tid.
En ren säng ska vara en mänsklig rättighet inom vården. Inte en smittorisk.
Källförteckning
[1] The European Centre of Disease Prevention and Control (ECDC).
[2] Journal of Applied Microbiology, Volume 99 Sept 2005.
[3] Eurostat; Average length of stay for hospital in-patients, 2018.
[4] Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär, överläkare Jonas Brisman, Arbets- och miljömedicin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2018
[5] Gov.uk; Alerts and recalls for drugs and medical devices, 5 januari 2010
[6] Fda.gov; Medical device alerts, Februari 2013.
Externa länkar för mer information
❱ Socialstyrelsen om vårdrelaterade infektioner.
❱ Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär
❱ Vårdhandboken om rutiner vid hantering av vårdsmadrasser
YOUTUBE – Fördjupning: Hooker, E. (MD, DrPH). Videoföreläsning: ”Contaminated Hospital Mattresses: An Underreported Killer”.