I Sverige upphandlar vi avancerade tryckreglerande madrasser för cirka 100 miljoner kr per år. Samtidigt beräknas trycksår kosta samhället ca 2,8 miljarder varje år. Det är nästan 30 gånger så mycket pengar!
Vill du bekämpa trycksår inom vården? Då gäller det att vara utrustad med rätt kunskap, rätt rutiner och rätt madrasser.
1. TIDEN ÄR AVGÖRANDE – handla i tid för att förebygga trycksår
Hur fort kräver ett trycksår uppmärksamhet? Sanningen är att de kan uppstå när som helst, men risken börjar så fort patienten rullas in genom dörrarna.
Enligt Socialstyrelsens rapport ”Väntetider och patientflöden på akutmottagningar” är medianväntetiden på en akutmottagning över 3 timmar. För patienter över 80 år – den mest sårbara gruppen – är väntan ännu längre. Var tionde patient över 80 år tvingas vänta i mer än 7 timmar innan de lämnar akuten. Efter så lång tid på en hård bår kan patienten redan ha utvecklat trycksår av kategori 1.
Lösningen: Vi måste sluta se ”akutvagnen” som en transportsträcka. Även bårmadrasser måste hålla hög kvalitet. Riskbedömning ska göras direkt vid ankomst, inte först när patienten landar på vårdavdelningen.
2. PRISVÄRT BÄTTRE ÄN BILLIGT - en bra madrass lönar sig i längden,
En säng hemma används kanske 8 timmar per dygn. En sjukvårdsmadrass används ofta dygnet runt. Det innebär att den åldras tre gånger så snabbt. Materialet mattas av, och den tryckavlastande förmågan försämras.
När inköpen ska göras navigerar många efter begreppet ”brukarvikt”. Men det är en fälla. – Brukarvikt är ett ganska odefinierat begrepp, förklarar Valter Dejke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE. – Det är oklart vad som egentligen menas. Är målet att undvika skador på patienten, på madrassen eller på sängen? Även om alla skulle komma överens om vad som menas så finns det ingen konsensus kring en gemensam mätmetod.
Därför blir inköparen utlämnad till mycket godtycke hos leverantörerna.
3. OBJEKTIVA KRITERIER – Sluta gissa
Bristen på konsensus gör det omöjligt för en inköpare att jämföra olika tillverkare, eftersom alla mäter på olika sätt. – Man får ju olika mätresultat beroende på vilken metod man använder. Det är viktigt att använda samma metod om resultaten ska bli jämförbara, konstaterar Valter Dejke.
Lösningen stavas SS 876 00 13. Det är mot den bakgrunden som RISE har utvecklat mätmetodsstandarden SS 876 00 13. Genom att använda ”intryckskroppar” (som simulerar mänsklig anatomi) och tryckmattor får man fram objektiva data.
Vårt råd: Kräv att leverantören redovisar testprotokoll enligt denna standard. Då jämför du äpplen med äpplen.
4. MADRASSENS YTSKIKT – Den dolda boven
Madrassens ytskikt är nödvändigt för hygienen, men det är också en riskfaktor. Ett hårt eller stumt överdrag försämrar skumkärnans förmåga att avlasta tryck (den så kallade ”hängmatte-effekten”). Dessutom kan lösa överdrag bilda veck, vilket skapar skjuvkrafter och friktion mot huden.
Här krävs en medveten prioritering. Vill du ha en madrass med extremt slitstarkt tyg eller extra högt brandskydd? Var medveten om att du då ofta gör avkall på tryckavlastningen, eftersom tyget blir styvare.
Lösningen: Välj madrasser med laminerade ytskikt (som Lentex) där ytan är integrerad med kärnan. Det minskar risken för veckbildning och underlättar nedsjunkning.
5. FÖREBYGGANDE INSPEKTIONER – Daglig vård och inspektion är viktigt
Även den mest avancerade madrass behöver kompletteras med goda rutiner. När patienten väl är på plats är dessa punkter avgörande:
- Daglig hudinspektion: Leta aktivt efter rodnader på tryckutsatta punkter (häl, sacrum, skulderblad).
- Minska friktionen: Använd glidlakan och lyfthjälpmedel vid förflyttning för att undvika att huden ”dras” mot underlaget.
- Skydda mot fukt: Fukt luckrar upp huden och ökar risken för sår. Var uppmärksam på mikroklimatet.
- Lägesändring: Använd vändschema för att avlasta tryckpunkter regelbundet.
Ta vara på personalens kompetens! Undersköterskor och vårdbiträden är experter på det patientnära arbete – deras observationer är ofta den första varningssignalen.