I vården pratar vi dagligen om tryckavlastning och tryckfördelning – men vad innebär begreppen rent konkret? Och vad är det egentligen som avgör om en madrass har förutsättningar att minska risken för trycksår? För att svara på det behöver vi titta närmare på tre grundläggande principer: nedsjunkning, omslutning och repositionering.
Både forskning och kliniska riktlinjer, exempelvis från EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel), lyfter fram dessa faktorer som centrala för att en stödyta ska fungera effektivt.
Det handlar om att fördela vikten
Principen är egentligen enkel. Eftersom vi inte kan ändra på patientens vikt, måste vi fokusera på hur den vikten bärs upp. Om en patient ligger på ett hårt underlag vilar hela tyngden på några få punkter (som hälar och skulderblad). Då blir trycket där extremt högt. Målet med tryckavlastning är att öka kontaktytan – alltså att låta så stor del av kroppen som möjligt vara med och bära upp vikten. Ju större yta som tar emot tyngden, desto mindre blir trycket på varje enskild punkt.
Det är här madrassens egenskaper kommer in i bilden.
1. Nedsjunkning (Immersion)
Nedsjunkning beskriver hur djupt kroppen tillåts sjunka ner i madrassen.
- Varför det är viktigt: Om kroppen inte kan sjunka ner koncentreras trycket på de utstickande benutskotten.
- Målet: En bra madrass låter kroppen sjunka ner så att kontaktytan optimeras, utan att patienten ”bottnar” (ligger igenom). Detta måste ske kontrollerat; för mycket nedsjunkning kan påverka ryggradens position negativt, medan för lite skapar trycktoppar.
2. Omslutning (Envelopment)
Nedsjunkning räcker inte om materialet är stelt. Omslutning är madrassens förmåga att forma sig efter kroppens oregelbundna konturer.
Varför det är viktigt: Kroppen är inte platt. Den har kurvor, vinklar och knölar. En madrass med god omslutning smiter åt runt vrist, svank och skuldra.
Resultatet: När materialet följer kroppens form utan att skapa hårda kanter jämnas trycket ut över hela ytan. Detta minskar risken för lokala trycktoppar som ofta är startskottet för ett trycksår.
3. Lägesförändring (Repositioning)
Medan nedsjunkning och omslutning hanterar tryckets intensitet, hanterar repositionering tiden. Trycksår uppstår nämligen som en funktion av tryck över tid. Enligt internationella riktlinjer (EPUAP/NPIAP 2019) är regelbunden lägesändring avgörande, oavsett underlag.
Här måste madrassen klara en svår balansgång:
- För patienten: Den får inte vara så mjuk att den låser fast patienten. Det måste finnas stabilitet nog för att patienten ska kunna göra små mikrorörelser själv vilket är en av de mest effektiva formerna av naturlig prevention.
- För personalen: En för mjuk madrass gör vårdarbetet och vändningar tungt, vilket sliter på ryggar och axlar.
Teknik som hjälper till: Idag finns smarta hjälpmedel. Vår luftmadrass OptiCell Tender har exempelvis en funktion där luftceller längs långsidorna växelvis fylls och lyfts. Detta vinklar patienten varsamt (lateral rotation) och hjälper till att uppnå 30-gradersprincipen – en position som är utformad för att reducera trycket mot korsbenet (sacrum) samtidigt som belastningen på höftkulan hålls på en låg nivå..
Experttips: Behövs verkligen en särskild "hälzon"?
I många upphandlingar efterfrågas en specifik ”hälzon” – ett mjukare område vid fotändan. Tanken är god, eftersom hälarna är extremt utsatta. Men är det nödvändigt?
Sanningen är att om en madrass uppvisar ett konsekvent lågt mottryck över hela ytan vid standardiserade tester, uppnås en god tryckfördelning för hela kroppen. Standard SS 876 00 13 mäter mottrycket specifikt för utstickande kroppsdelar, och uppvisar madrassen goda värden där behövs inga lokala zonsystem. Det är en trygghet att veta att patienten erhåller en god tryckfördelning oavsett var på madrassen hen hamnar.
Sammanfattning
Effektiv prevention handlar om samverkan. Det krävs en madrass som tillåter nedsjunkning och ger god omslutning för att fördela trycket över en stor yta, kombinerat med regelbunden repositionering för att bryta tiden.
Genom att förstå dessa principer kan ni göra val som stödjer både patientsäkerhet och arbetsmiljö.
Externa länkar (öppnas i ny flik)
Wounds International, Gefen, A. & Soppi, E. (2020)
The pathophysiological links between pressure ulcers and pain and the role of the support surface.
Svensk standard · SS 8760013:2010
Bestämning av kontakttryck hos madrasser, sängar och andra liggunderlag
EPUAP/NPIAP/PPPIA – Prevention and Treatment of Pressure Ulcers/Injuries
Clinical Practice Guideline 2019, (översikt/sammanfattning)