Startsida
Produkter
Tjenester
Kontakt
Sök

Startsida för MEDINFO

Trycksår – 5 tips för effektiv behandling

Trycksar - en kostsamt och smärtsamt problem

I Sverige upphandlar vi avancerade tryckreglerande madrasser för cirka 100 miljoner kr per år. Samtidigt beräknas trycksår kosta samhället ca 2,8 miljarder varje år. Det är nästan 30 gånger så mycket pengar!
Vill du bekämpa trycksår inom vården? Då gäller det att vara utrustad med rätt kunskap, rätt rutiner och rätt madrasser.

1. BÖRJA I TID!

Hur fort kräver trycksår uppmärksamhet? De kan uppstå när som helst, var som helst, men så fort en patient tas om hand av vården är det vårdgivarens ansvar att förebygga dem. Rapporten ”Väntetider och patientflöden på akutmottagningar” (Socialstyrelsen, februari 2017) adresserar långa vistelsetider på akuten. Medianväntetiden uppgår till 3 timmar och 9 minuter. Situationen är ännu värre för patienter över 80 år, som i genomsnitt tvingas vänta 30 minuter längre.

Medianväntetiden för våra äldsta är alltså 3 timmar och 39 minuter. Var tionde patient över 80 år tvingas vänta minst 7 timmar och 18 minuter innan de får lämna akutmottagningen. Efter så lång tid kan patienten redan ha trycksår med trycksårsgrad 1. Gradering av trycksår sker enligt en fyrgradig skala där kategori 4 är allvarligast. Enligt Vårdhandboken ska en riskbedömning ska göras vid ankomst till sjukhus eller i början av en vårdperiod, oavsett om personen är på en vårdinrättning eller vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård.

Kombinationen av längre väntetider och högre utsatthet medför en kraftigt ökad risk för trycksår bland våra äldre. Det här ställer ökade krav på madrasser som ger bra tryckavlastning. Tyvärr är många akutvagnsmadrasser dåligt anpassade för det här idag. De har ett alldeles för högt tryck för att man ska kunna ligga på dem under så många timmar i sträck.

2. VÄLJ RÄTT MADRASS!

De madrasser vi sover på hemma används sällan mer än 8 timmar per dygn. En sjukvårdsmadrass, däremot, används uppemot 24 timmar per dygn. Det innebär också att den åldras tre gånger så snabbt som andra madrasser, och madrassens tryckavlastande egenskaper försämras med åldern. Det här måste man ha i åtanke inom vården, eftersom det avgör hur ofta en madrasspark behöver förnyas.

När inköpen väl ska göras tvingas de inköpsansvariga ofta navigera bland kapacitetssiffror som tillverkarna själva tillhandahåller och vetenskapligt irrelevanta begrepp som ”brukarvikt”.
– Brukarvikt är ett ganska odefinierat begrepp, förklarar Valter Dejke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE.

Det är oklart vad som egentligen menas med vilken brukarvikt madrassen tål. Är målet att undvika skador på patienten, på madrassen eller på sängen?
Även om alla skulle komma överens om vad som menas så finns det ingen konsensus kring en gemensam mätmetod. Därför blir inköparen utlämnad till mycket godtycke hos leverantörerna, säger Valter Dejke.

3. VÄLJ RÄTT MÄTMETOD!

Bristen på konsensus genomsyrar de siffror som en inköpare har att ta ställning till. Även om varje leverantör är hundraprocentigt ärlig blir det blir omöjligt att göra fullgoda jämförelser när varje tillverkare använder olika skalor och mätmetoder.
– Man får ju olika mätresultat beroende på vilken metod man använder, konstaterar Valter Dejke. Det är viktigt att använda samma metod om resultaten ska bli jämförbara.

Det är mot den bakgrunden som RISE har utvecklat mätmetodsstandarden SS 876 00 13, som ur ett tredjepartsperspektiv jämför varje produkt utifrån samma premisser. De har utvecklat intryckskroppar som simulerar formen hos valda delar av människokroppen. Genom att ge intryckskropparna en belastning kan man med hjälp av tryckmattor bedöma olika madrasser på ett objektivt sätt. Att utgå ifrån deras mätmetodsstandard är i dagsläget det klokaste draget vid en madrassupphandling.

4. VÄLJ RÄTT YTSKIKT!

Madrassens ytskikt är nödvändigt ur hygiensynpunkt, annars skulle varje madrass förvandlas till en engångsmadrass. Tyvärr medför alla ytskikt en försämring av skumkärnans tryckavlastande egenskaper. Hur stor den försämringen blir kan dock variera rejält. Även andra faktorer spelar in. Exempelvis minskar risken för trycksår om ytskiktet inte bildar veck under patienten. En veckad yta orsakar skjuv och friktion.

Här krävs det att en prioritering görs vid val av madrass. Vill du ha en madrass med extra starkt brandskydd, eller ett extra slitstarkt tyg? Då medför det samtidigt att du gör avkall på tryckavlastningen.

5. HA RÄTT RUTINER!

När madrassen och patienten väl är på plats kan vårdgivaren vidta relativt enkla åtgärder för att förebygga trycksår: 

  • Gör en daglig hudinspektion av tryckutsatta punkter.
  • Undvik skjuv och friktion genom att exempelvis använda glidlakan och lyfthjälpmedel.
  • Skydda huden från fuktskador som bland annat kan orsakas av plastade material.
  • Se till att med jämna mellanrum lägesändra kroppen så att tryckpunkterna förändras, förslagsvis genom ett vändschema.

Här bör det vara givet för de ansvariga på varje avdelning att dra fördel av sina medarbetares ofta omfattande erfarenhet kring förflyttningar. Deras kompetens är en värdefull resurs som utan vare sig dröjsmål eller kostnadsökningar står redo att tas tillvara.

Relaterade inlägg

nb_NONorsk bokmål