Startsida
Produkter
Tjänster
Kontakt
Sök

3 tips för tryckavlastande sjukvårdsmadrasser.

Älder kvinna ligger på sjukvårdsmadrass

I Sverige upphandlas det avancerade tryckreglerande madrasser för cirka 100 miljoner kronor per år. Samtidigt uppskattas det att uppkomna trycksår kostar Sverige ca 2,8 miljarder årligen – nästan 30 gånger så mycket pengar. Därför gäller det att redan från start vara utrustad med rätt kunskap, rätt rutiner och rätt sjukvårdsmadrasser.
Så tidigt i vårdkedjan som möjligt.

1. VÄLJ RÄTT SJUKVÅRDSMADRASS

Med den höga belastningen som sjukvårdsmadrasser utsätts för bör madrassparken återkommande förnyas. När inköpen väl ska göras tvingas de inköpsansvariga ofta navigera bland kapacitetssiffror som tillverkarna själva tillhandahåller och även vetenskapligt irrelevanta begrepp som ”brukarvikt”.

– Brukarvikt är ett ganska odefinierat begrepp, förklarar Swereas senior forskare Valter Dejke. Det är oklart vad man egentligen avser; om det som ska kunna undvikas är skador på patienten, sängen eller sjukvårdsmadrassen. Och även om alla skulle komma överens om vad som menas så finns det ingen konsensus kring en gemensam mätmetod. Därför blir inköparen utlämnad till mycket godtycke hos leverantörerna. 

Den problematiken genomsyrar flera av de värden och siffror man har att ta ställning till. Det är omöjligt att göra fullgoda jämförelser om leverantörer använder sig av olika skalor och mätmetoder.
Mätresultatet beror på vilken metod man använder och för att kunna jämföra måste samma metod användas.

Det finns en mätmetodsstandard SS 876 00 13 som RISE utvecklat. Genom att utgå från den standarden kan varje produkt jämföras utifrån samma premisser. I dagsläget detta det mest objektiva testet för att kunna göra en jämförelse av sjukvårdsmadrasser vid en upphandling.

 

2. SKAPA RIKTIGA RUTINER

När madrassen och patienten väl är på plats kan man vidta relativt enkla åtgärder för att påverka det fortsatta händelseförloppet.

  • Dagliga hudinspektioner för att upptäcka tryckutsatta punkter hos patienten.
  • Använd glidlakan och lyfthjälpmedel för att minska skjuveffekter och friktion.
  • Skydda patientens hud från fuktskador som bland annat kan orsakas av plastade material.
  • Lägesförändra patienten med jämna mellanrum för att förändra tryckpunkter.
  • Om nödvändigt utgå från ett vändschema.


Ofta finns det en mängd kompetens och erfarenhet på avdelningarna kring förflyttningar som bör tass tillvara. Skapa därför ett medvetet arbete för kunskapsöverföring. Den gemensamma kompetensen på området utgör en värdefull resurs som utan vare sig dröjsmål eller kostnadsökningar står redo att tas tillvara.

3. TÄNK PÅ ATT YTSKIKTET KAN VARA AVGÖRANDE FÖR DIN SJUKVÅRDSMADRASS

Alla sjukvårdsmadrasser har ytskikt av hygienskäl – annars skulle de i praktiken förvandlas till engångsmadrasser. Ytskiktet innebär en försämring sett till skumkärnans tryckavlastande egenskaper, oavsett hur bra det än är. Hur stor den försämringen blir kan dock variera rejält. Exempelvis minskar risken för trycksår om ytskiktet inte bildar veck under patienten.
Här krävs att en prioritering görs vid val av sjukvårdsmadrass med hänsyn till andra krav som ställs. Vill du t.ex. ha en madrass med extra starkt brandskydd, eller extra slitstarkt tyg, får du räkna med att göra avkall på tryckavlastningen.

Dela gärna

Relaterade inlägg

VRI - Vårdrelaterade infektioner

5 tips för bättre madrasshygien.

 Här kommer 5 tips från Järven Health Care som kan ge en förbättrad madrasshygien.  1. RÄTT RUTINER Inför regelbundna inspektioner på varje vårdinrättning, helst i

VRI - Vårdrelaterade infektioner

Vårdmadrassens utsatthet

När man talar om hygien inom sjukvården läggs ofta stort fokus på handhygien, men andra smittspridningsvägar som det är lika viktigt att vidta åtgärder emot

3 tips för tryckavlastande sjukvårdsmadrasser.

Älder kvinna ligger på sjukvårdsmadrass

I Sverige upphandlas det avancerade tryckreglerande madrasser för cirka 100 miljoner kronor per år. Samtidigt uppskattas det att uppkomna trycksår kostar Sverige ca 2,8 miljarder årligen – nästan 30 gånger så mycket pengar. Därför gäller det att redan från start vara utrustad med rätt kunskap, rätt rutiner och rätt sjukvårdsmadrasser.
Så tidigt i vårdkedjan som möjligt.

1. VÄLJ RÄTT SJUKVÅRDSMADRASS

Med den höga belastningen som sjukvårdsmadrasser utsätts för bör madrassparken återkommande förnyas. När inköpen väl ska göras tvingas de inköpsansvariga ofta navigera bland kapacitetssiffror som tillverkarna själva tillhandahåller och även vetenskapligt irrelevanta begrepp som ”brukarvikt”.

– Brukarvikt är ett ganska odefinierat begrepp, förklarar Swereas senior forskare Valter Dejke. Det är oklart vad man egentligen avser; om det som ska kunna undvikas är skador på patienten, sängen eller sjukvårdsmadrassen. Och även om alla skulle komma överens om vad som menas så finns det ingen konsensus kring en gemensam mätmetod. Därför blir inköparen utlämnad till mycket godtycke hos leverantörerna. 

Den problematiken genomsyrar flera av de värden och siffror man har att ta ställning till. Det är omöjligt att göra fullgoda jämförelser om leverantörer använder sig av olika skalor och mätmetoder.
Mätresultatet beror på vilken metod man använder och för att kunna jämföra måste samma metod användas.

Det finns en mätmetodsstandard SS 876 00 13 som RISE utvecklat. Genom att utgå från den standarden kan varje produkt jämföras utifrån samma premisser. I dagsläget detta det mest objektiva testet för att kunna göra en jämförelse av sjukvårdsmadrasser vid en upphandling.

 

2. SKAPA RIKTIGA RUTINER

När madrassen och patienten väl är på plats kan man vidta relativt enkla åtgärder för att påverka det fortsatta händelseförloppet.

  • Dagliga hudinspektioner för att upptäcka tryckutsatta punkter hos patienten.
  • Använd glidlakan och lyfthjälpmedel för att minska skjuveffekter och friktion.
  • Skydda patientens hud från fuktskador som bland annat kan orsakas av plastade material.
  • Lägesförändra patienten med jämna mellanrum för att förändra tryckpunkter.
  • Om nödvändigt utgå från ett vändschema.


Ofta finns det en mängd kompetens och erfarenhet på avdelningarna kring förflyttningar som bör tass tillvara. Skapa därför ett medvetet arbete för kunskapsöverföring. Den gemensamma kompetensen på området utgör en värdefull resurs som utan vare sig dröjsmål eller kostnadsökningar står redo att tas tillvara.

3. TÄNK PÅ ATT YTSKIKTET KAN VARA AVGÖRANDE FÖR DIN SJUKVÅRDSMADRASS

Alla sjukvårdsmadrasser har ytskikt av hygienskäl – annars skulle de i praktiken förvandlas till engångsmadrasser. Ytskiktet innebär en försämring sett till skumkärnans tryckavlastande egenskaper, oavsett hur bra det än är. Hur stor den försämringen blir kan dock variera rejält. Exempelvis minskar risken för trycksår om ytskiktet inte bildar veck under patienten.
Här krävs att en prioritering görs vid val av sjukvårdsmadrass med hänsyn till andra krav som ställs. Vill du t.ex. ha en madrass med extra starkt brandskydd, eller extra slitstarkt tyg, får du räkna med att göra avkall på tryckavlastningen.

Dela gärna:

Fler nyheter

VRI - Vårdrelaterade infektioner

5 tips för bättre madrasshygien.

 Här kommer 5 tips från Järven Health Care som kan ge en förbättrad madrasshygien.  1. RÄTT RUTINER Inför regelbundna inspektioner på varje vårdinrättning, helst i

VRI - Vårdrelaterade infektioner

Vårdmadrassens utsatthet

När man talar om hygien inom sjukvården läggs ofta stort fokus på handhygien, men andra smittspridningsvägar som det är lika viktigt att vidta åtgärder emot

sv_SESvenska