White paper: Evidensbaserad trycksårsbekämpning
Få djupare insikt i vad kliniska studier säger och hur rätt design och tekniken kan bidra till en säkrare vård.
Förslag på upphandlingsunderlag
En smart checklista att använda vid upphandling av madrasser med fokus på tryckavlastning.
Skulle du vilja resa med ett flygbolag där det kraschar ett plan var sjätte vecka? Knappast. Men inom sjukvården pågår just nu ett haveri av sådana proportioner. Enbart i Sverige avlider ca 1 500 personer om året på grund av vårdrelaterade infektioner (VRI) [1]. Det är fler än som dör i trafiken. Trots detta förbises ofta den yta patienten har mest kontakt med: Madrassen.
Här går vi igenom varför traditionella madrasser läcker, vad ”strikethrough” innebär och hur en tät barriär kan rädda liv.
I arbetet med att bryta smittkedjor ligger fokus ofta på handhygien och ytdesinfektion av handtag och bord. Men en patient tillbringar ofta mer än 20 timmar per dygn i sängen. Det gör madrassen till en kritisk zon.
Forskning från Columbia University School of Nursing visar en skrämmande verklighet: Om den föregående patienten i en säng bar på en infektion, ökar risken för att nästa patient ska drabbas av samma infektion med 583 % [2]. Det indikerar att nuvarande rutiner och materialval inte lyckas ”nollställa” smittrisken vid patientbyte.
Det råder en missuppfattning om att ett madrassöverdrag är tätt bara för att tyget är det. Men en barriär är aldrig starkare än sin svagaste länk. I traditionella madrasser är denna länk sömmen.
När ett överdrag sys ihop perforeras det av tusentals nålstick. En standardmadrass kan ha över 2 000 sådana hål. Genom en fysikalisk effekt som kallas kapillärkraft (wicking) kan vätska – blod, urin och virus – vandra genom sytråden och in i madrassens kärna, även om ytan ser ren ut [5].
Inom vården talar man om begreppet ”Strikethrough” – genombrytning. Det sker när kroppsvätskor bryter ner överdragets insida (hydrolys) eller tar sig in via sömmar.
Resultatet blir en Trojansk Häst. Madrassen kan se hel och ren ut på utsidan, men inuti skumkärnan frodas bakterier. Ett enda gram madrasskum kan husera 10 miljarder bakterier. När nästa patient lägger sig på madrassen kan dessa pressas ut i rummet som en osynlig aerosol (bälgeffekt).
Amerikanska läkemedelsverket (FDA) har varnat för just detta: Att vätska tränger in genom sömmar och dragkedjor utan att lämna synliga spår på utsidan [3]
Det talas ofta om att material ska ”andas”, men i en vårdmiljö kan det vara förödande. Om fukt släpps igenom överdraget men inte kan ta sig ut, kondenseras den inne i kärnan .
Vid en luftfuktighet över 75 % börjar mögelsporer frodas. Exponering för mögel i sängen kan leda till allt från astma och luftvägsinfektioner till hudutslag och koncentrationssvårigheter [4]. En hygiensäker madrass ska därför vara tät – inte ”andningsbar” på ett sätt som släpper in fukt.
För att försvåra smittspridning och minska antalet dolda smitthärdar är det avgörande att reducera antalet riskzoner. Järvens teknologi bygger på principen att ta bort sömmen helt.
Evidensbaserad trycksårsbekämpning
Få djupare insikt i tekniken som räddar liv. I detta White Paper går vi igenom kliniska studier och ger dig en smart checklista att använda vid upphandling av tryckavlastande madrasser.
Förslag på upphandlingsunderlag
En smart checklista att använda vid upphandling av madrasser med fokus på tryckavlastning.